Ingen kompositör personifierar den klassiska eran på samma sätt som Franz Joseph Haydn. Han var samtida med sin landsman Mozart, men lämnade efter sig en långt större musikskatt. Idag framförs hans musik världen över, och speciellt populära är hans symfonier för stråkkvartetter. Vissa kännare kallar honom till och med ”stråkkvartettens fader”. När man hör den utsökta lättheten i hans kompositioner, lika fulla av liv nu som för mer än tvåhundra år sedan, är det lätt att förstå hans storhet. Men varifrån kom hans talang? Hur kunde han nå sådana framgångar?

Uppväxt och genombrott

Franz Joseph Haydn föddes 1832 in i en borgerlig familj i den lilla österrikiska byn Rohrau. Redan tidigt visade den unge Haydn prov på en enorm musikalisk förmåga, och lärde sig snabbt spela såväl cembalo som violin. Vid åtta års ålder flyttade han till Wien för att arbeta som korgosse i den berömda Stefansdomen. Där skulle han bli kvar i nio år, men när det stod klart att han inte hade någon vidare sångkarriär framför sig – en ofta upprepad anekdot gör gällande att kejsarinnan Maria Theresa själv ska ha klagat på hans ”kraxande” stämma – bestämde sig Haydn för att bli kompositör istället. Som 21-åring skrev han sin första opera, och därefter fick han anställning som kapellmästare hos den aristokratiska familjen Esterházy. De verk han skrev där är vad som framförs än idag, bland annat av den svenska sopranen Camilla Tilling. Det har sagts att haydn får nytt liv med tilling.

Åren av berömmelse

1200px-Eisenstadt_-_Schloss_EsterhazyUnder sina många år som anställd hos Esterházy-furstarna skulle Haydn skriva många av sina stråkkvartetter. Han bodde isolerat på deras ägor, och själv skulle han senare hävda att han på grund av att han var så avskärmad från den senaste musiken i Wien ”var tvungen att bli originell”. I viss mån var han också tvungen att följa sina arbetsgivares nycker: när fursten Nikolaus fattade tycke för basfiolen baryton, befalldes Haydn att skriva musik för det något obskyra stråkinstrumentet. Mer än 200 olika kompositioner för baryton blev det därför under de påföljande tio åren. När hans kontrakt med familjen Esterházy löpte ut tog Haydn tillfället i akt att resa runt i Europa. Bland annat skulle han tillbringa flera år i London, där hans musik redan nått stor berömmelse och uppskattning. Under sin tid i London skrev han oratorierna Skapelsen och Årstiderna, kanske hans mest berömda verk. Därefter flyttade han tillbaka till Wien, där han dog 1809.